Morgonen startade tidigt för min del.. Jag var på bodypump vid kvart i 8. Underbart jobbigt!

Jag slutar aldrig att fascineras av amerikaner. I deras kultur är den första frasen som man säger, "Hey, how are you?".. Och jag menar de bryr sig egentligen inte om svaret utan det är bara en sak som man säger. Men jag måste säga att jag faktiskt tycker att det är trevligt, inte som vi svenskar som skulle dö om personalen på Ica ställde den frågan.

Men jag trivs med mitt liv här. Jag har bara bott här i 6 veckor och det är väll nu jag börjar känna att "smekmånaden" är slut. Ja, innan var man nervös, som inför ett bröllop. Sen är det själva avresedagen, bröllopsdagen, då är allt väldigt spännande, nytt och samtidigt nervöst. Efter det så är det smekmånaden, då allt bara är nytt och roligt. Och jag har börjat känna nu att smekmånaden håller på att ta slut. Jag har kommit in i mina rutiner, vardagen, har börjat lära mig att hitta överallt. Nu längtar jag bara tills Charlie börjar skolan så att dagarna går.. inte för att de inte gör det nu. Jag känner bara att dagarna flyger fram! Men när Charlie börjar skolan så blir det lite annorlunda och samtidigt något nytt. Nu är det två veckor utan camp och då är han ju hemma. Och det blir ju ganska tråkigt, speciellt just nu när det är så tråkigt/dåligt väder.

Charlie kanske vara speciell, men jag gillar honom.

Men han är också go ibland.. han är som en femåring ska vara. I alla fall en amerikansk femåring.

Lilla Jack då. Ja, han är ju bara 13 månader så han är ganska lätt att ha med att göra. Han är en väldigt glad unge. Det händer inte så ofta att han gråter, oftast bara när han är trött. Han är van vid att bli puttad (han har ju en storebror), så han gråter nästan aldrig när han ramlar. Han är ett charmtroll!